Vad är sorg?

Sorg är en naturlig del av livet, något vi alla ställs inför förr eller senare. Det är en känslomässig reaktion på en förlust. Känslorna kan vara överväldigande och ibland är de motstridiga och svåra att förstå.

Att känna sorg vid en förlust är normalt och naturligt. Ofta läker sorgen med tiden, men det är ingen självklarhet. Det är inte heller självklart att vi automatiskt accepterar eller försonas med det som hänt.

Sorg förknippas ofta med dödsfall, men kan också uppstå vid andra typer av förluster, som separation, skilsmässa, ohälsa, relationsproblem eller arbetslöshet.

Sorg kan också komma av en längtan efter något vi aldrig riktigt fått: en förälders närvaro, en relation som inte motsvarar våra behov eller förväntningar, eller att livet inte blev som vi hoppats.

Vanliga reaktioner vid sorg

• låg energi
• koncentrationssvårigheter
• humörsvängningar
• en känsla av bedövning
• påverkan på aptit och sömnvanor
• fysisk påverkan som smärta, spänning och ångest

Varje sorg är unik

Vi reagerar alla olika på förluster. Två personer kan vara med om samma typ av händelse, men ändå uppleva och uttrycka sin sorg på helt skilda sätt. Och en person kan uppleva samma typ av förlust på olika sätt vid olika tillfällen. Varje sorg är unik, utan undantag.

Att aktivt sörja

Tidigt i livet får vi lära oss hur vi bygger upp våra liv – skaffar utbildning, arbete, bostad, relationer och familj. Däremot får vi sällan verktyg för hur vi ska hantera när något av detta går förlorat.

Hur vi möter förluster formas av många faktorer – vår personlighet, tidigare erfarenheter och den miljö vi vuxit upp i. Både familjens och samhällets syn på känslor påverkar i hög grad hur vi tillåts – och tillåter oss själva – att sörja.

I dagens samhälle har sorg fått en väldigt undanskymd roll. Det gör att många blir ensamma i sina upplevelser. Det finns också vanliga föreställningar som kan stå i vägen för läkning.

Vanliga myter om sorg

• tiden läker alla sår
• var inte ledsen
• var stark (för någon annans skull)
• sörj i ensamhet
• ersätt förlusten
• håll sig sysselsatt

Dessa myter gör att många går och väntar på att sorgen ska gå över med tiden. Men sorg är inget passivt tillstånd. Den börjar läka när vi möter den.

Omgivningens reaktioner

Många som sörjer söker stöd och tröst hos människor i sin närhet. Men om omgivningen inte vet hur den ska bemöta en person i sorg är det svårt att få det stöd man behöver. Osäkerhet och okunskap kan göra att den sörjande möts av människor som

• inte vet vad de ska säga
• säger fel saker (till exempel myterna här ovan)
• är rädda för känslor
• ger råd som inte efterfrågas
• försöker få oss att må bättre istället för att lyssna
• undviker att prata om sorgen eller förlusten som orsakat den

Omgivningen menar väl, men signalen är ofta att det är dags att gå vidare. Då drar vi oss lätt undan, håller masken eller säger att vi mår bättre än vi gör. Inombords finns ändå behovet kvar – att vara i sorgen genom att bli hörd, sedd och få sätta ord på det som gör ont.

Tillfällig lättnad, ett invant mönster

Många av oss lär sig tidigt att dämpa jobbiga känslor, ofta genom välmenande försök att trösta. När ett barn blir ledset vill vi snabbt lugna, och budskapet blir lätt att obehag ska tystas ner i stället för kännas. Så formas mönster där vi söker yttre lindring i stället för att möta det som gör ont. Det tar vi med oss in i vuxenlivet.

Vanliga sätt att försöka dämpa sorg är till exempel genom mat, träning eller arbete, alkohol eller mediciner, analyserande samtal, att hjälpa andra, shopping eller nya relationer. Det mesta av detta är bra ingredienser i ett balanserat liv. Men när det används för att undvika känslor kan detstå i vägen för läkning. En chokladbit kan trösta för stunden – men den kan inte läka ett brustet hjärta.

Obearbetad sorg med negativa konsekvenser

Sorg är en av våra mest försummade och missförstådda erfarenheter – både av oss själva och av andra. Den drabbar hjärtat, inte hjärnan. Ändå försöker många tänka sig igenom den i stället för att känna den.

När sorgen inte får bearbetas riskerar den att fastna och påverka vårt känsloliv, vår vardag, vår hälsa och våra relationer. Vi bär den vidare utan att förstå varför den fortfarande gör ont, och med tiden kan den bli del av ett allt tyngre bagage.

Råd som ”släpp taget” och ”gå vidare” är vanliga. Och hade vi kunnat hade vi såklart gjort det.

Vägen framåt är istället att bearbeta sorgen för att kunna leva ett gott liv, trots förluster.